1920 Uppkommer särskilda skolhem för ”sinnesslöa” i Sverige
Idag är det 92 dagar kvar till Special Olympics Stockholm 2012.
I princip alla skildringar av utvecklingsstörda människor under första hälften av 1900-talet handlar om kontroll. De ”sinnesslöa” ansågs utgöra ett hot. Mot vad kan man ju fråga sig? Många ansåg att de för allas bästa borde lyftas ur samhället och under 1920-talet var det till och med tal om att överväga någon form av dödshjälp. Under samma årtionde utvecklades nya kunskaper om intelligenstester i Sverige. För 92 år sedan, 1920, utsåg regeringen fem sakkunniga, med Alfred Petrén i spetsen, att utreda och ge förslag om obligatorisk undervisning av bildbara sinnesslöa. Gruppen tog de första besluten om att starta speciella skolhem för de mest ”vanartade” av de sinnesslöa, även kallade fattigskolor eller uppfostringsanstalter. Enligt de sakkunniga skulle helst även barn och vuxna med ”fallandesjuka” (även om de inte var sinnesslöa), döva och blinda samt de med tuberkulos bo på särkskilda anstalter eftersom de var ”olämpliga för samlivet”, men av ekonomiska skäl gick inte detta.
