Samma intelligenstest nu som för 87 år sedan

”Det som skiljer sig åt idag är människovärdet”

 

Idag är det 87 dagar kvar till Special Olympics Stockholm 2012.

På 1920-talet satt många människor med både omfattande och mycket lätta utvecklingsstörningar på så kallade idiotanstalter. För 86 år sedan, 1925, började man genomföra intelligenstest som den franske psykologen Alfred Binet hade konstruerat. Många människor intelligenstestades och de som inte hade en intelligens som stämde med den som ansågs normal klassades som onormal. Den här tiden var fylld av negativa attityder och värderingar, som än idag påverkar synen på personer med utvecklingsstörning. Man testade sociopater, alkoholmissbrukare och människor med psykiska problem. Då handlade det inte längre om att värna utan att vakta och vaka, vilket gjordes på stora anstalter.

Håkan Nyman, neuropsykolog

Håkan Nyman, neuropsykolog

Håkan Nyman är neuropsykolog och har i många år forskat inom en rad neurofysiologiska områden på Karolinska Institutet och arbetat som legitimerad psykolog på Stockholms Universitet. Han berättar om hur man redan i mitten av 1800-talet började göra systematiska undersökningar om hur människor skiljde sig åt. Från detta var steget inte långt till att man började undersöka hur bra olika människor var på att exempelvis lägga pussel och andra mindre uppgifter för att kunna placera dem på en intellektuell skala.

- Det är viktigt att man använder väl utprövade metoder vid begåvningstest, säger Håkan Nyman.

- Det är lätt att missbedöma personen om man inte har ordentligt med underlag, många tillstånd kan mycket väl likna en utvecklingsstörning vid första anblick likväl som att en del utvecklingsstörningar inte framträder vid kortare samtal utan kan misstolkas som lättare inlärningssvårigheter.

Håkan berättar att innehållet i dagens intelligenstester inte skiljer sig nämnvärt från de man gjorde 1925. Vad som däremot har ändrats är de psykologiska beteckningarna och kopplingen till hjärnans utveckling som man har mer kunskap om idag. Den intelligenskvot (IQ) som många idag förknippar med intelligenstest är sällan intressant för sjukvården, däremot används den som ett diagnostiskt kriterium för olika typer av utvecklingsstörningar.

- Den största skillnaden ligger i behandlingen av de ”lågintelligenta” som var mycket mer primitiv vid seklets början. Detta har tack vare en högre kunskapsnivå idag förändrats och de institutioner där man förvarade lågbegåvade människor är sedan länge avskaffade till förmån för hem där man idag erbjuder vård.

- Idag har man förstått att barn med en utvecklingsstörning ofta har stora möjligheter att lära och utvecklas efter sina egna förutsättningar, bara man ger dem chansen. Det handlar om ett förändrat synsätt och om människovärde, säger Håkan Nyman.

Är du nyfiken på vad Håkan pysslar med, besök gärna hans webbsida:
http://neuropsykolog.com/Valkommen.html