Ett kariesexperiment sponsrat av sötsaksindustrin

Idag är det 65 dagar kvar till Special Olympics Stockholm 2012.

Fil. dr. Elin Bommenel

Elin Bommenel är Fil dr och Universitetslektor vid Lunds Universitet. Foto: Oktar Goluglu.

Vi har tidigare berättat om Vipeholms anstalt utanför Lund där det bedrevs vård av sinnesslöa. I artikeln nämndes också de medicinska kariesexperiment som på genomfördes på de intagna. På 1940-talet var svenskarnas tandhälsa urusel, 99,99 % av svenskarna hade stora hål i tänderna och den nystartade folktandvården hann inte med att ta emot alla patienter som kom för att dra ut tänder. Det kostade pengar att laga hålen och i värsta fall innebar det två månaders sjukskrivning. Därför påbörjade Medicinalstyrelsen, på regeringens uppdrag, en utredning om hur denna folksjukdom kunde stoppas. 1947, för 65 år sedan, startas något som kommer att bli Sveriges största människoexperiment. Man finner den perfekta platsen för experimentet på Vipeholms sjukhus där man slutförvarar psykiskt sjuka människor och människor med utvecklingsstörning. Här hade man ju full koll på exakt vad patienterna stoppade i sig. De intagna matas under två års tid, mer eller mindre frivilligt, med enorma mängder socker, kolor och choklad sponsrat av sötsaksindustrin med krav på inflytande av forskningen. Resultatet blev naturligtvis ännu fler hål i tänderna.

Upptäckten satte Sverige på den internationella forskningskartan, och resultatet blev lördagsgodis och färre hål i tänderna för den svenska befolkningen. Men det var vipeholmspatienterna som fick betala priset.

Elin Bommenelär lektor i vetenskapshistoria och etik vid Lunds Universitet, hennes avhandling handlar just om

kariesexperimenten på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa. Elin berättar att experimentet kan klassas som det enda och största i Sveriges historia där man utsatt patienter för försök utan att inhämtat de anhörigas samtycke.

Hur kunde det vara etiskt möjligt att genomföra dessa experiment?

-          Det fanns inga nationella lagar som reglerade den här typen av forskning. Det var inte förrän Sverige blev medlem i EU som vi kunde använda oss av den internationella lagstiftningen. 2003 tillkom sedan lagen om etikprövning om forskning som avser människor, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030460.htm.

Hon fortsätter att berätta att idag görs fortfarande experiment av den här typen söder om Sahara, där lagar om etisk prövning inte finns.

-          Vi måste ju pröva medicin på människor och mycket går inte att genomföra i etiskt avancerade länder. Då blir resultatet att till exempel fångar köper sig fördelar genom att ställa upp som försökspersoner. När man i Sverige på 1940-talet gjorde experiment på människor valde man dem i marginalen av samhället. Människor på förvaring, sådana vi inte ville ha i våra liv men ändå måste ta hand om. Idag har den marginalen förflyttats till söder om Sahara där det kan ske tillräckligt långt bort från våra ögon.

Läs mer om Elin och hennes forskning här: http://www.ism.lu.se/index.php?id=881&pid=45&cHash=da611cb719&MP=255-222