Idag är det 46 dagar kvar av Special Olympics Stockholm 2012.
Sexualundervisning i särskolan
I november 1966 hölls det för första gången ett offentligt möte om sexualundervisning för ungdomar med utvecklingsstörning.
Samtalet hade ordnats av Föreningen för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna, FUB och mötet hölls mellan föräldrar och experter.
Bild: RFSU
Sexualundervisningen för barn och ungdomar med utvecklingsstörning som startades i början av 60-talet samband med attitydförändringen som ni kunde läsa om tidigare, var dock problematisk. I en undersökning fick man veta att flera svårigheter med undervisningen hade uppkommit. Bland annat att stora delar ur sexualundervisningen uteblev och att endast grundläggande frågor tagits upp samt att man överlåtit undervisning till skolsköterskor istället för pedagoger.
Varför ska man ha sexualundervisning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning?
Precis som för barn och ungdomar utan utvecklingstörning behöver dessa barn och ungdomar stöd i sin vardag vad gäller sex- och samlevnad. Alla ska få en grund baserad på kunskap att stå på och själva kunna bestämma över sina liv.
Syftet är att öka kunskapen och förhindra en hämmad inställning till sexualitet och olika sexuella dysfunktioner i vuxenlivet. Sexualundervisningen kan också förhindra spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och bidra till förståelse för kärleksrelationer. Något som är av stor vikt för barn och ungdomar oavsett om man har en utvecklingsstörning eller ej.
Denna undervisning skulle också kunna ske genom föräldrarna, men då föräldrarna inte alltid har kunskap eller en positiv inställning om att tala om sexualitet med sina barn är det viktigt att sexualundervisningen är en del av särskolan.
